Gå till innehåll
$siteName

Fäktning

Rullstolsfäktning uppfanns av Sir Ludwig Gutmann, grundaren av den paralympiska rörelsen. Fäktning har varit med i Paralympics sedan första spelen, 1960 i Rom.

Ingen fäktare har fler medaljer från Paralympics än Italiens Roberto Marson, som vann sin första medalj -64. Totalt fäktade han till sig 15 medaljer.

Utförandet

Atleterna tävlar i rullstol och målet är att träffa motståndaren med sitt vapen på de tillåtna områdena. I florett ska man träffa bålen, och i värja och sabel ska man träffa över midjan. I sabel är det även tillåtet att hugga.

Rullstolen är fastspänd i metallpisten. Fäktarna sitter i en vinkel på 110 grader för att vapenarmen ska vara direkt vänd mot motståndaren.

Avståndet mellan fäktarna utgår från fäktaren med kortast armräckvidd och om man är höger eller vänsterhänt. Fäktaren är fastspänd i rullstolen för att inte kunna resa sig från en sittande position.

Först till fem stötar vinner matchen i grundomgången. I direktutslagningen är det 15 stötar som gäller. I en match om fem stötar fäktar man 3 minuter effektiv tid och i direktutslagningen är det 3 X 3 minuter, med en minuts paus mellan varje omgång.

Rullstolsfäktning använder samma utrustning som normal fäktning. Det är endast rullstol och pist som avviker.

Klasser

För att delta ska utövare ha en försvagning i armar, ben eller fötter. Vilken klass en fäktare tillhör fastställs av IWAS Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

På Paralympics tävlar man i två klasser: A eller B. Det finns även en C-klass som har regelbundna internationella tävlingar tillsammans med de andra klasserna.

Klass A

Fäktaren har bra kroppskontroll. Inte alla fäktare i denna klass använder rullstol till vardags.

Klass B

Fäktaren har en funktionsnedsättning som påverkar bålen eller vapenarmen. Många använder sin andra arm för att stödja bålen. I denna klass kan vapnet vara fastbandagerat i vapenarmen eller vara monterat på en protes.