Innsbruck 1984

15 – 21 januari 1984

Vinterspelen i Innsbruck var de första som organiserades av ICC (International Co-coordinating Committee Sports for the Disabled in the World) som hade bildats två år tidigare. Här fick också idrottare med cerebral pares (CP) delta för första gången.

Total samlade spelen i Innsbruck 419 deltagare från 21 länder. Idrotterna var samma som i Geilo fyra år tidigare: alpint, längdskidor och ispigging.

Nytt för spelen var att medaljerna i Innsbruck var designade annorlunda än tidigare. Varje idrott hade sin egen medalj, där den ena sidan talade om att det var de tredje vinterspelen och den andra sidan hade ett pictogram av aktuell idrott.

Åhrens dominans

Den svenska alpina truppen var framgångsrik med totalt sex guld, ett silver och ett brons och blev fjärde bästa nation. De övriga medaljerna togs av Ola Rylander (guld i slalom och brons i störtlopp) och Lars Lundström (guld i slalom och silver i störtlopp).

Det blev en svenska som tillsammans med tre andra atleter toppade den individuella medaljligan – Gunilla Åhren med fyra guld på fyra starter. Två år tidigare hade hon tämligen okänd debuterat i VM i Schweiz där det blev två guld. I Innsbruck sopar hon banan med sina konkurrenter och vann slalom, storslalom, störtlopp samt den alpina kombinationen.

På längdsidan där medaljerna regnat över de svenska åkarna under tidigare Paralympics blev det något tunnare resultat den här gången. Desirée Johansson tog det enda guldet och hon gjorde det på 10 km, en distans hon också vann fyra år tidigare. Hon tog också silver på 5 km. I övrigt tog truppen fyra brons.

Hemmanationen Österrike blev spelens överlägsna vinnare med totalt 70 medaljer, varav 34 guld. Finland slutade tvåa och Norge trea. Sverige blev med 14 medaljer sjätte bästa nation.